Forskning

Text framtagen av Catarina Furmark Family-Lab

Många har läst den populära danske familjeterapeuten Jesper Juuls böcker. Han slog igenom stort med boken “Ditt kompetenta barn” och har grundat organisationen Family-Lab som utbildar och handleder föräldrar och föräldracoacher. Jesper Juul har en relationell syn på samspelet mellan barn och föräldrar som kan sägas vara baserat på grundforskning snarare än på metodforskning.
Stöd för Jesper Juuls begrepp finner man inom en rad olika forskningsområden och teoribildningar, exempelvis spädbarnsforskning, anknytningsforskning, neuropsykologi och forskning på relationer, emotioner och mentalisering. Här nedan har jag tagit med några av de inspirationskällor som Jesper Juul själv angett eller som jag tänker att Jesper Juuls tankar. Listan har ingen inbördes rangordning, och det finns säkert fler forskare och teoretiker/tänkare som är relevanta än de jag tagit med. 
Inom spädbarnsforskningen hittar vi grundforskning där forskare redovisar hur tydligt spädbarn visar sin kompetens. Små och späda barns föds fullt kapabla att samspela med sin omvärld. Naturligtvis finner man stöd för ett relationellt tankesätt inom spädbarnsforskningen. Några av de mest inflytelserika tidiga spädbarnsforskarna för det kompetenta spädbarnetColwyn Trevarthen
Colwyn Trevarthen är professor emeritus i “Child Psychology & Psychobiology” vid Edinburghs universitet. Han tog sin doktorsgrad i psykobiologi vid Caltech och började sedan forska vid “Center for Cognitive Studies” på Harvard, där han började forska på spädabarn. Under 1980-talet fokuserade han sitt forskningsarbete på mor-barn samspel och sedan har han fortsatt med att forska på hjärnans utveckling, spädbarnets kommunikativa förmågor och inlärning samt psykisk hälsa för späda och små barn. Trevarthen har också skrivit mycket om intersubjektivitet.  
Robert Emde
Robert Emde, MD, är professor emeritus i psykiatri vid “University of Colorado School of Medicine”, konsult till “Centers for American Indian Alaska Native Health” i Colorado, styrelsemedlem i organisationen  “ZERO TO THREE” med mera. Emde, som bland annat tidigt forskade på spädbarns socio-emotionella utveckling och föräldra-barn interaktion, har också forskat mycket på förälderns känslomässiga tillgänglighet (“emotional availability”).

Daniel Stern

Daniel Sterns tankar och hans spädbarnsforskning utgör i min mening en av grundvalarna för boken “Ditt kompetenta barn” av Jesper Juul. Stern föddes 1934 och dog 2012 i Geneve. Han var amerikansk psykiater och psykoterapeut och hans teorier bygger på experiment som han själv utformat och genomfört, främst med småbarn. Något som utmärkte Stern var att han ansåg att spädbarn redan från födseln är kapabla till självständigt tänkande, har en fri vilja och redan från födseln deltar i sociala samspel. Detta märks, enligt Stern (mfl), bland annat genom spädbarns styrning av blicken, med vilken barnet själv kan söka kontakt eller avsluta ett samspel.

Stern har skrivit en rad böcker, bland annat ”Ett litet barns dagbok”, ”Spädbarnets interpersonella värld”, ”En mor blir till”. ”Moderskapskonstellationen” och ”Ögonblickets psykologi”.

Stern var hedersprofessor vid en rad universitet. Läs Sterns “Obituary” i New York Times här:

 

Charles Zeanah

Charles Zeanah är barn- och ungdomspsykiater och ansvarig för “Institute of Infant and Early Childhood Mental Health” & “Tulane Infant Team”. Han har forskat på psykopatologisk utveckling, anknytning och hur barn påverkas av allvarlig omsorgssvikt som tex. på barnhem (Bucharest Early Intervention Project, BEIP).

 

T. Berry Brazelton

Berry Brazelton – fyllde 99 år i år och har ägnat hela sitt professionella liv åt barns utveckling. Hans kanske viktigaste bidrag är metoden NBAS, Neonatal Behavior Assessment Scale, som är ett sätt att titta på barnets förmågor och “översätta” dessa till föräldrarna så att de kan läsa av och förstå sitt barn bättre.  Han har också grundat ett träningscenter, Brazelton touchpoints center. På Youtube finns en rad klipp som beskriver Brazeltons arbete, här är tex. en som handlar om barns utveckling och basala behov.  Ett av hans mest kända citat är “I would like to be remembered as one who respected babies”. 2013 fick han Presidential Citizens Medal av Barack Obama.

 

Alison Gopnik

Alison Gopnik är en framgångsrik spädbarnsforskare i Berkeley, Kalifornien, där hon har ett eget lab. Här har hon och hennes team bland annat forskat på hur tidigt barn kan ta en annans perspektiv och vilka fantastiska problemlösare barn är. Hon kallar barnet “the scientist in the crib”! Se hennes härliga Ted-talk “In the minds of babies” här.

Inom anknytningsteori går att återfinna inspiration till Juuls tankar – forskare och teoretiker som John Bowlby, Mary Ainsworth, Mary Main, Eric Hesse mfl. är särskilt värda att nämna. Det longitudinella forskningsprojektet i Minnesota med bland andra Alan Sroufe och Elizabeth Carlsson har betytt mycket för vår förståelse av personlighetsutveckling och inte minst för anknytningsprocesser och deras inverkan på senare psykiskt mående. Nedan finns några fler teorier/forskning där Jesper Juul hämtat inspiration:


Forskning på hjärnan och våra emotioner – ett exempel är  Antonio Damasio som menar att intellekt och känsla samverkar i den mänskliga beslutsprocessen.  Han är inte den enda – psykologerna Kahneman & Twersky har fått noblepriset för sina upptäckter inom området. Även inom arbetslivsforskning kan man finna stöd för Juuls relationella teori – studier av vad som krävs för att en människa ska lyckas i sitt arbete har visat att vi behöver EQ för att bli framgångsrika, inte bara IQ!

 

Psykologen och psykoanalytikern Peter Fonagy är en internationell auktoritet både inom anknytningsteori och inom psykoanalys. Även han har bidragit till tankegångarna bakom dialogbaserat förhållningssätt genom sitt arbete, där han har riktat fokus på familjen i sin helhet, och inte enbart på barnet som “symtombärare”. Peter Fonagy har också forskat och skrivit mycket om behandling för personer med borderline-problematik. Han har bland annat skrivit böckerna ”Anknytningsteori och psykoanalys” samt, tillsammans med Bateman ”Mentalization-Based Treatment for Borderline Personality Disorder: A Practical Guide” . Du kan läsa mer om mentalisering på en sida av MBT-teamet i Huddinge
för personer som är intresserade av borderline personlighetsstörning, mentalisering
och mentaliseringsbaserad terapi på MBT-Sveriges hemsida [http://www.mbtsverige.se/].

 

Professor Dr Paul Watzlawick och hans kolleger från den sk. Palo  Alto-gruppen (t. ex.Virginia Satir och John H. Weakland) har influerat Jesper Juul med sina ur praktiken grundade teorier om kommunikation. Till exempel menar de, att våra implicita och oreflekterade perspektiv styr vår uppmärksamhet på vad vi fokuserar på i en viss situation. I praktiken betyder det att människan i nya situationer bara kommer att se det förväntade, eller det som är möjligt att se utifrån det egna perspektivet. Analysen och problemlösningen, både i personliga och professionella relationer, blir därefter. ”Det blir bara mer av samma”, säger Watzlawick (1974) om denna typ av problemlösning, som han kallar ”lösning av första graden”. Enligt Watzlawicks teori måste vi ta ett nytt perspektiv för att hitta lösningar på gamla problem, lösningar på en annan, strukturell, nivå, en ”andra gradens lösning”.

Han talar också om kvaliteten på våra inbördes förhållanden, och menar att själva kvaliteten, atmosfären, i vår familj och i våra relationer, är överordnad innehållet. Ett exempel är, om stämningen runt middagsbordet i en familj är dålig, så spelar det ingen roll vad föräldrarna försöker säga, utan barnen (och de vuxna) kommer att handla utifrån det icke-sagda, atmosfären, snarare än det uttalade, orden.

John Gottman

 Pia Risholm Mothander och Anders Broberg. Se till exempel böckerna om Anknytningsteori:Läs mer om Pia Risholm Mothanders forskning här
http://fmp.psychology.su.se/FMPro?-db=ar&-lay=detalj&-format=ar_sok_svar.html&max=5&-op=eq&specid=prm&-Find

 

Berit Bae är professor vid Oslo universitet och har forskat och undervisat om små barns fostran i över 30 år. I sitt arbete tar hon bland annat upp vuxnas definitionsmakt och barns självupplevelse. Tillsammans med J. Waastad har hon skrivit boken ”Erkjennelse og anerkjennelse – Perspektiv på relasjoner”. I sin doktorsavhandling ”Dialoger mellom førskolelærer og barn – en beskrivende og fortolkende studie”, som även kan beställas som bok, (läs mer här länk till avhandlingens abstract:
http://www.uv.uio.no/forsk/disputaser/gamledisp/BeritBaesammendrag.html har Bae studerat samspelsprocesser mellan vuxna och barn. För mer information se t. ex. hennes artikel ”Voksnes definitionsmagt og børns selvoplevelse” i tidsskriften ”Social Kritik” från 1996, nr 47, s. 6-21.

Annette Emilsson har doktorerat i Göteborg med Berit Bae som opponent, hennes avhandling heter ”Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan”. Hon har också tittat på samspelsprocesser och makthierarkier och analyserat dessa.  Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitet.

Dr Anne-Lise Løvlie Schibbye, vid Psykologiska institutionen på universitetet i Oslo (UiO) har intresserat sig för vad som förstärker och försvagar relationer. Hon har också pekat på värdet av att kunna skilja på egna känslor och behov, och kraven vi möter från omvärlden. Termer som avgränsning och reflektion är för henne nyckelord i denna process. Hon har skrivit boken ”Relationer – ett dialektiskt perspektiv” (2002), som bland annat handlar om partnerval, samt boken ”Livsmedvetenhet: om att vara närvarande till sitt eget liv” (2006). Hon har också medverkat i en antologi av Jacobsen, ”Refleksive laereprocesser” med kapitlet ”Fra begrensning til avgrensning: synspunkter på grensesetting og barns utvikling af selvrefleksjon” från 2005.

Margareta Berg Brodén, psykolog, Malmö, med lång erfarenhet av arbete med föräldra/barn-samspel, grundade Viktoriagården i Malmö för psykologisk samspelsbehandling av små barn och deras föräldrar. Hon har bland annat skrivit böckerna ”Mor och barn i ingenmansland” och “Graviditetens möjligheter”. Margareta är banbrytande inom späd- och småbarnsfältet och var en av de första i Sverige som använde begreppet Det kompetenta spädbarnet.

 

 

Dion Sommer är professor i psykologi vid Aarhus universitetoch har forskat på bred front om barns uppväxtvillkor i det moderna samhället, de senaste åren med speciellt fokus på kultur, vardagsliv och barnets sociala kompetens. Han har gett artiklar och böcker (se http://person.au.dk/da/dion@psy.au.dk/pub) och i boken ”Barndomspsykologiska fasetter”, presenteras en väsentlig del av hans senaste forskning. Boken berör teorier inom utvecklingspsykologi, socialiseringsteori, relationen mellan vuxna och barn, faderskapet, barns umgängesmönster m.m.

 

Emmy Werner, professor emerita vid universitetet i Davis, Kalifornien, har i sin forskning kunnat visa på vad barn behöver för att växa upp på ett tillräckligt bra sätt: trygga, beständiga relationer. Hon är mest känd för sin utvecklingsforskning från Kuai, en ö i Hawaii-gruppen, där hon undersökte alla 700 barn födda på ön år 1955 för att se vilka risk- och friskfaktorer som fanns. Under fyrtio år ledde hon den sk. Kauai studien som initierades för att undersöka den långsiktiga utvecklingen hos barn som kunde ha fått skador på hjärnan i samband med sin födelse.

De flesta barnen växte upp under fattiga förhållanden. Föräldrarna var lågutbildade arbetare och mödrarna hade inte fullföljt sin skolutbildning. Det visade sig att ungefär en tredjedel hade en ökad risk för att utveckla barnpsykiatriska symtom. Dels för att de hade den tidigare nämnda typen av perinatala (vid tiden för födelsen) skador, dels för att deras familjeförhållanden och socio-ekonomiska situation var ovanligt handikappande. Forskarna märkte till sin förvåning att c:a 30 % av dessa högriskbarn trots allt utvecklades mycket positivt. Werner fokuserade då sitt intresse på att försöka förstå varför dessa barn klarade sig, mot alla odds. Hennes epokgörande studier har kartlagt flera sådana stressmotståndskraftskapande faktorer. Hennes mest oväntade fynd var att barn som hade haft någon person i sin närhet, mormor, morfar, faster, barnvakt som kunnat ge hopp och vara en positiv del av barnens liv, klarade sig bättre än andra barn.

Läs mer om Emmy Werner här (engelsk text) [länk till universitetet i Davis’ hemsida [http://hcd.ucdavis.edu/faculty/webpages/werner/].

Marian Bakermans-Kranenburg vid universitetet i Leiden, Holland. Vissa barn klarar att växa upp under svåra förhållanden medan andra går under. För att ta reda på varför har forskargruppen i Leiden undersökt arv och miljö relaterat till hur barn anknyter till sina föräldrar. Gruppen har identifierat vissa gener som är relaterade till hur känsligt barnet är för påfrestningar. I Leiden har de också forskat på hur kärlekshormonet oxytocin, kan påverka föräldraskapet. Bakermans-Kranenburg blev 2/6 2017 hedersdoktor vid Lunds universitet.

Uppsala Babylab – kan man forska på vad små babysar tänker och känner?

http://psyk.uu.se/uppsala-barn-och-babylab/