Jesper Juul och forskning

Ett relationellt perspektiv

FamilyLab grundades av familjeterapeuten och författaren Jesper Juul. I hans arbete står kvaliteten i relationen mellan barn och vuxna i centrum: lyhördhet, likvärdighet, integritet och vuxnas ansvar.

Detta perspektiv kan sättas i relation till flera forskningsområden om barns utveckling och mänskligt samspel. Här samlar vi centrala kunskapsfält och lästips från vår tidigare forskningsöversikt, som bland annat innehöll resonemang av Catharina Furmark och Åsa Schill.

Grundforskning är inte samma sak som en effektstudie

Grundforskning hjälper oss att förstå exempelvis anknytning, känslor och utveckling. En effektstudie undersöker om en bestämd insats ger vissa resultat i en viss grupp.

Att ett relationellt förhållningssätt har beröringspunkter med forskning innebär inte att varje begrepp hos Jesper Juul, eller FamilyLabs utbildningar som helhet, har prövats och bevisats i effektstudier. Forskarna nedan presenteras som kunskapskällor – inte som personer som har godkänt eller utvärderat våra utbildningar.

Anknytning och trygghet

Anknytningsforskning undersöker hur barn söker närhet och trygghet hos sina omsorgsgivare och hur erfarenheter av dessa relationer kan påverka utvecklingen. John Bowlby och Mary Ainsworth är centrala namn i fältets utveckling.

För vårt arbete väcker detta frågor om hur vuxna kan vara tillgängliga, uppmärksamma och lyhörda. Ett barn behöver inte perfekta vuxna, men relationen behöver rymma trygghet och möjlighet att återfå kontakt efter svåra stunder.

Lästips: John Bowlby, A Secure Base (1988); Mary Ainsworth, Mary Blehar, Everett Waters och Sally Wall, Patterns of Attachment (1978).

Spädbarnets aktiva samspel

Spädbarnsforskning har bidragit till förståelsen av barnet som en aktiv deltagare i samspelet, med signaler och initiativ som vuxna kan uppmärksamma och svara på. I vår tidigare översikt lyfts bland andra Daniel Stern, Colwyn Trevarthen, Robert Emde och T. Berry Brazelton.

Det ger ett sammanhang för tanken om det kompetenta barnet: kompetens betyder inte att barnet kan klara sig självt, utan att det bidrar till relationen och behöver vuxnas omsorg och stöd.

Lästips: Daniel Stern, The Interpersonal World of the Infant (1985); T. Berry Brazelton och Stanley Greenspan, The Irreducible Needs of Children (2000).

Mentalisering och reflekterande förmåga

Mentalisering handlar om att försöka förstå egna och andras handlingar utifrån känslor, tankar och avsikter – samtidigt som vi inser att vi inte säkert vet vad en annan människa upplever. Peter Fonagy och kollegor har bidragit till detta forsknings- och teoriområde.

I ett föräldrasamtal kan det betyda att stanna upp och fråga: Vad kan barnet försöka uttrycka? Vad väcks i mig? Vilka andra sätt finns att förstå situationen?

Lästips: Peter Fonagy, György Gergely, Elliot Jurist och Mary Target, Affect Regulation, Mentalization, and the Development of the Self (2002).

Känslor, erfarenhet och utveckling

Antonio Damasios arbete belyser känslornas betydelse för tänkande och beslutsfattande. Forskning om hjärnans plasticitet undersöker hur erfarenheter och lärande kan förändra hjärnan över tid.

Dessa kunskapsfält ger perspektiv på varför känslor och erfarenheter är viktiga i relationer. De är inte i sig belägg för att en viss FamilyLab-utbildning förändrar hjärnan eller ger bestämda hälsoeffekter.

Lästips: Antonio Damasio, Descartes’ Error (1994).

Relationer, kommunikation och erkännande

Familjeterapeutiska och relationella teorier hjälper oss att se samspelet som något mer än enskilda individers beteenden. Paul Watzlawick och kollegor har beskrivit hur nya perspektiv kan behövas när gamla lösningar bara ger mer av samma problem.

Berit Bae och Anne-Lise Løvlie Schibbye har belyst erkännande, vuxnas makt och möjligheten att skilja mellan egna och andras upplevelser. Det är frågor som möter FamilyLabs arbete med integritet och likvärdighet.

Lästips: Paul Watzlawick, John Weakland och Richard Fisch, Change (1974); Berit Bae, Voksnes definitionsmagt og børns selvoplevelse (1996); Anne-Lise Løvlie Schibbye, Relationer – ett dialektiskt perspektiv.

Resiliens och betydelsefulla vuxna

Resiliensforskning undersöker hur utveckling påverkas av risk- och skyddsfaktorer. Emmy Werners och Ruth Smiths långvariga studier på Kauai är ett känt exempel och har lyft betydelsen av stödjande relationer i barns liv.

För oss är det en viktig påminnelse om att relationer till vuxna kan vara en resurs – också när familjens eller barnets omständigheter är svåra.

Lästips: Emmy Werner och Ruth Smith, Overcoming the Odds: High Risk Children from Birth to Adulthood (1992).

FamilyLab i svensk föräldrastödsforskning

I rapporten Att skolas till förälder (Anders Lindström, Umeå universitet, 2013) studerades FamilyLab, Familjeverkstan, Aktivt föräldraskap och Cope. Underlaget omfattade totalt 17 intervjuer med föräldrastödsledare och fem observationer.

Rapporten hör till den nationella satsningen på föräldrastöd där Statens folkhälsoinstitut fördelade projektmedel. Den beskriver ledarnas mål, arbetssätt och erfarenheter – inte effekten av dagens yrkesutbildningar och inte ett myndighetsgodkännande av FamilyLab.

Källa: Anders Lindström, Att skolas till förälder, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, rapport nr 54, 2013. ISBN 978-91-7459-698-4.

Om denna översikt

Detta är en redaktionellt bearbetad introduktion, inte en systematisk forskningsöversikt. Vi har kortat upprepningar och tagit bort tidsbundna personuppgifter och långtgående påståenden som den tidigare sidan inte gav tydliga belägg för. Lästipsen ger möjlighet till fördjupning i de olika kunskapsfälten.