Relationskompetens i familjen

BVC och familjecentraler möter föräldrar under en tid av stor förändring. Utöver frågor om barnets hälsa, mat och sömn behövs utrymme för relationer, föräldraskap och tillit till den egna förmågan.

FamilyLabs projektbeskrivning Relationskompetens i familjen riktar sig till BVC-sjuksköterskor och beskriver ett dialogbaserat sätt att arbeta med föräldragrupper. Utgångspunkten är Jesper Juuls relationella perspektiv: att förstå samspelet i familjen och vad barnet uttrycker, snarare än att enbart fokusera på beteendet.

Föräldrastöd som ger plats för reflektion

I mötet med föräldrar behöver gruppledaren kunna kombinera sin sakkunskap med lyhördhet och förmåga att leda samtal. Föräldrar får utforska sina egna erfarenheter, behov och gränser – och hur dessa påverkar relationen till barnet och till varandra.

Arbetet utgår från fyra värden:

  • Likvärdighet: barns och vuxnas känslor och behov tas på allvar.
  • Integritet: både barn och vuxna har egna behov och gränser.
  • Autenticitet: en personlig och ärlig kontakt, inte en perfekt föräldraroll.
  • Ansvar: både personligt och socialt ansvar – för egna känslor, val och handlingar och för hur vi bidrar till relationer och gemenskap. Vuxna tar ansvar för ledarskapet och kvaliteten i relationen.

Vad utbildningen syftar till

  • Stärka personalens trygghet i att leda föräldraträffar.
  • Fördjupa arbetet med relationer mellan föräldrar och barn och mellan föräldrar.
  • Ge utrymme för reflektion kring egna erfarenheter och professionella möten.
  • Skapa förutsättningar för föräldrar att förstå vardagens konflikter och utveckla tillit till sig själva.

Detta är utbildningens mål, inte redovisade eller garanterade effekter.

Det beskrivna upplägget

Den tidigare projektbeskrivningen omfattar två delar över ungefär ett år, med tid mellan träffarna för att pröva och reflektera. Den beskriver ett projektupplägg – kontakta oss för aktuella möjligheter, omfattning och offert.

Del 1 – Grundutbildning

Sex tillfällen om tre timmar, med tre till fyra veckors mellanrum. Deltagarna arbetar med de fyra värdena och tar med erfarenheter från vardagen till nästa träff. Reflektionen blir en del av lärandet och handledningen.

Litteratur i projektbeskrivningen: Jesper Juuls Ditt kompetenta barn och Livet i familjen, med tillhörande kompendium.

Del 2 – Att leda föräldraträffar

Sex tillfällen om tre timmar, med genomgång av tematräffar och praktisk träning i gruppledarskap. Teman är bland annat:

  • Den första tiden och anknytningen.
  • Att bli en familj.
  • Att lita på sig själv som förälder.
  • Mat och sömn.
  • Att visa känslor.

Litteratur i projektbeskrivningen: Jesper Juuls Din kompetenta familj samt kompendium för gruppledare och föräldrar.

Tematräffarna kan komplettera verksamhetens befintliga föräldragrupper. Varje arbetsplats utformar sitt sätt att använda materialet. I projektbeskrivningen ingår möjlighet till uppföljning och handledning efter utbildningen.

Uppföljning och utvärdering

Projektet föreslår att deltagarnas upplevelser av utbildningen och användningen i verksamheten följs upp, inklusive resurser och tidsåtgång. Föräldrarnas erfarenheter kan undersökas efter genomförda tematräffar.

Den tidigare sidan beskriver planerad utvärdering och förväntad betydelse. Den redovisar inte resultat från en genomförd effektstudie av denna utbildningsmodell.

Bakgrund och utvald läsning

Texten är en bearbetad sammanfattning av FamilyLabs tidigare projektbeskrivning för barnhälsovården och familjecentraler. Äldre deltagarsiffror och tidsbundna beskrivningar av nationella riktlinjer har inte återgetts som aktuella förhållanden.

  • Lefévre, Å. (2014). Early Parental Support in Child Healthcare: Parental groups – a challenge in a changing society. Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
  • Petersson, K., Petersson, C. & Håkansson, A. (2004). What is good parental education? Interviews with parents who have attended parental education sessions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, 82–89.
  • Plantin, L. & Daneback, K. (2009). Parenthood, information and support on the internet: A literature review of research on parents and professionals online. BMC Family Practice, 10, 34. Läs artikeln.
  • Grienenberger, J., Kelly, K. & Slade, A. (2005). Maternal reflective functioning, mother-infant affective communication, and infant attachment. Attachment & Human Development, 7(3), 299–311.
  • Gilkerson, L. (2004). Reflective supervision in infant/family programs: Adding clinical process to non-clinical settings. Infant Mental Health Journal, 25(5), 424–439.